Vad berättar totempålarna?

Hon står på den gröna gräsmattan och ser ut mot trafikljuset på hörnet av Belleville och Douglas Street. Hon lutar sig nästan mot trähusets gavel. Ur de djupa ögonhålorna stirrar de svarta ögonen. Plutmunnen, som avger oemotståndliga lockljud, avgränsas av utbuktande, blodröda läppar. Armarna på den fylliga, svarta kroppen med stora runda former, omfamnar en ung människa. Kvinnans namn är Dzunukwa och hon är stor – större än oss människor.  

Vill du också besöka Kanada och lära dig mer om landets kultur? Läs mer om våra resor till Kanada.

Bland ursprungsbefolkningen på den kanadensiska västkusten berättas många historier om jättekvinnan Dzunukwa. Kvinnan med de röda sensuella läpparna. Om de små barnen inte sköter sig kommer Dzunukwa till byn om natten. När det är som mörkast och elden i långhuset långsamt håller på att brinna ut, då kommer Dzunukwa ut ur skogen och närmar sig husen. På ryggen bär hon en korg för nattens byte. Får hon möjlighet så kidnappar Dzunukwa de värsta små ligisterna. Lägger de olydiga ungarna i korgen och tar dem med ut i skogen – och så är de borta för alltid. Men naturligtvis drabbar det bar de barn som inte är skötsamma. Så kan barnuppfostran gå till på den kanadensiska västkusten bland områdets ursprungsfolk.

Dzunukwa är väldigt duktig på det hon gör. Det är fortfarande ingen som har sett henne ta ett barn. Det finns heller inga barn som har lycktas fly ur Dzunukwas fångenskap, så det är lite oklart exakt hur det går till…

Dzunukwa-kvinnan är det nedersta av fem motiv på en totempåle som står i Thunderbird Park i hjärtat av Victoria på Vancouver Island utanför Kanadas västkust.  

Totempålen

Uppseendeväckande, mycket imponerande och ofta upp till 20 meter höga träpålar fyllda med utskärningar. Totempålen är det sätt som ursprungsbefolkningen längs kusten i nordvästra Kanada berättar en betydelsefull historia på. Det är ”storytelling”, långt före begreppet gjorde sitt intåg i det svenska språket.

Totempålen handlar om kulturell identitet. Det är ett sätt för dessa ursprungsfolk att säga: ”Hallå, vi finns fortfarande här. Och vår kultur finns fortfarande här”. Därför gör man fortfarande utskärningar i totempålar och berättar således också historier. Figurerna på pålen är ramarna för historien som totempålen berättar.

Det kan ofta vara en traditionell historia som inte får användas utan tillåtelse. En totempåle ska behandlas med samma respekt som människor, för hos ursprungsfolket på Kanadas västkust anses totempålen vara likvärdig en människa med historia och traditioner. En historia som ska berättas för att bli ihågkommen.

”You treat a totempole with respect, just like a person, because in our culture that’s what it is. A pole is just another person that is born into the family, except he is the storyteller.” 

– Norman Tait, Nisga’a nation, 1993. 

Hollywood och totempålar

Även om Hollywood genom otaliga western-klassiker från 1950-talet gärna vill berätta framhålla något annat, så är det i Nordamerika endast ursprungsbefolkningen på den kanadensiska västkusten som reser och gör utskärningar i totempålar. En tradition som är utbredd bland de sju huvudstammarna längs kusten. Från Tlingit i det sydöstra hörnet av Alaska, Tsimshian vid Prince Rupert, Haida-folket på Queen Charlotte Island, Nuxalk omkring Bella Coola, Kwakwaka’wakw (också känd som Kwakiutl) på Vancouver Islands nordligaste spets och på de norra öarna i Georgiasundet, Nuu-chah-nulth på västra Vancouver Island samt hos Coast Salish i Vancouver-området och ner mot Seattle.

Sju kulturella huvudområden som skiljer sig helt när det kommer till utskärningar och uttrycksformer, vilket också syns på respektive totempålar.  

Totempålen är inte en totempåle

Ordet totempåle är ett felaktigt uttryck för dessa utskurna träpålar, men efter många års användning har det fastat och nu är en träpåle som inte är en totempåle, ändå en totempåle. Totem betyder föremål från naturen. Enligt några naturreligioner ska de medföra lycka eller ha en särskild religiös betydelse för ett samhälle eller en bestämd grupp människor. Men det finns inget religiöst över en totempåle. Det är en historia som berättas och kan exempelvis vara ett uttalande om en person eller ett minne av en bestämd händelse.

Totempålen är en bit monumental konst utskuren ur en påle av trä med figurer som kommunicerar viktiga budskap i ett folks kultur. De utskurna djuren eller figurerna representerar vanligtvis symboler. Totempålarna kan ingå i en byggnad som en del av en gavel eller vara den bärande bjälken i huset. De används för att välkomna besökare, som begravningspålar innehållande rester av döda eller för att föra skam över någon.

Kwakwaka’wakw totempåle

Majestätiskt står totempålen med Dzunukwa framför långhuset vid Royal British Columbia Museum i centrala Victoria, ett stenkast från hamnen och med the Empress Hotel på andra sidan gatan. Precis där, på hörnet av Douglas Street och Belleville Street, var det 1940 obebyggd mark. Man tänkte, varför inte använda platsen till att visa upp några av de imponerande totempålar som grannen, provinsmuseet Royal British Columbia Museum, har i sin samling? Och så gjorde man det.

Invånarna i Victoria tyckte om vad de såg – och därmed var första fröet till Thunderbird Park sått. Idag kan vi turister komma hit och se denna stora samling totempålar. Vi kan lära oss och förstå mer om de olika utskärningarna och stilarna från de olika stammarna längs västkusten.

Den bästa och mest imponerande platsen i parken upptas av Kwakwaka’wakw-indianen Mungo Martins Dzunukwa-totempåle och långhus. Längst fram och precis ute vid korsningen står den fem man höga och vackert utskurna totempålen. En meter bakom pålen finns det målade gavelpartiet av huset och bakom det de andra totempålarna och museet.

För det mesta visar en totempåle framför ett långhus symboler och kännetecken för familjen som långhuset tillhör. Konstnären Mungo Martin har på den här totempålen i Victoria valt att skära ut symboler från fyra av de många klaner/storfamiljer som Kwakwaka’wakw-nationen utgörs av.

I toppen ser vi åskfågeln, som tillhör Knight Inlet-klanen. Under den finns en dubbelfigur – grizzlybjörnen som håller i en kopparplatta och som under björnen förvandlas till en människa. Det visar att grizzlybjörnen är förfader till Kwakwaka’wakw-nationen, och kopparplattan är ett tecken på välfärd.

Här under ser vi bävern (tydlig med stora framtänder och svans med rutmönster) som tillhör Blunden Harbour-klanen. Vid foten står den gigantiska Dzunukwa, som är symbol för Nimpkish-klanen. Enligt klanlegenden jagas Dzunukwa av en man efter att hon har stulit torkad fisk. Det slutar med att de gifter sig och deras son, till hälften människa och till hälften Dzunukwa, är grundare av klanen. Resultatet av äktenskapet, sonen, sitter i sin mammas famn och ser sig över axeln.

Wawadit’la, långhuset bakom totempålen är en kopia av ett ursprungligt Kwakwaka’wakw-långhus, men i mindre skala. Det ursprungliga huset stod i mitten av 1800-talet i Fort Rupert (precis utanför Port Hardy på Vancouver Island) och var uppfört av hövding Naka’penkim, vars position Mungo Martin senare ärvde.

Inne i långhuset finns det fyra bärande pålar som håller taket. Alla fyra pålarna är vackert utsmyckade med symboler och tecken som visar Naka’penkims relationer till tre olika klaner genom arv eller äktenskap. Husets gavel är prydd med ett övernaturligt sjöodjur. Motivet har Mungo Martin tagit från en gaveldesign på ett långhus där husets hövding var en bekant till Mungo Martin.

Mungo Martins långhus och totempåle i Thunderbird Park invigdes 1953 med en tre dagar lång ceremoni där fler än 50 dansare uppträdde. Alla släkt med Mungo Martin. Det kom ursprungsbefolkning från hela västkusten till festen och det var första gången på 80 år som man höll en traditionell potlatch-fest. I egenskap av ägare till huset och totempålens skapare, delade Mungo Martin ut gåvor till 30 personer med hög status och fler än 200 andra gäster. Gästerna som tog emot gåvorna accepterade därmed Mungo Martins status och Dzunukwa-totempålens betydelse och placering i Thunderbird Park i Victoria.

11 bra platser att se totempålar på:

• Vancover flygplats, både i ankomst – och avgångshallen
• Museum of Athropology i Vancouver
• Stanley Park i Victoria
• Staden Duncan på Vancouver Island
• Alert Bay på Cormorant Island utanför nordöstra Vancouver Island 
• SGang Gwaay Llnagaay i Gwaii Hanaas National Park på Haida Gwaii
• Gitwangak och Gitanyow på Highway 37, strax norr om Highway 16 i norra British Columbia.
• Ksan Historical Village and Museum vid Hazelton
• Canadian Museum of History i Ottawa, Ontario